Vanliga frågor

  1. Varför går en utredning hos Cereb ibland snabbare än hos andra vårdgivare?

    Vi strävar hela tiden efter att förbättra och effektivisera oss. Vi månar om att hålla en hög kvalitet i vårt arbete, en hög kompetens hos våra medarbetare och ett starkt patientfokus. För att nå dessa mål har vi utformat en arbetsmodell där vi utan att göra avkall på kvalitet och patientsäkerhet kan erbjuda sammanhållna och effektiva utredningar. Utredningarna utförs av ett team där sjuksköterska, psykolog och läkare med hög kompetens och lång vana av utredningar samarbetar. Vi månar om att du ska känna dig både sedd, hörd och lyssnad på. Genom att våra medarbetare har hög kompetens, bred kunskap och lång erfarenhet av neuropsykiatri kan vi erbjuda utredningar med fokus på rätt områden och frågeställningar, samtidigt som vi alltid för ett resonemang kring helhetsbilden av en person.

  2. Hur lång tid tar en utredning?

    Det är svårt säkert säga exakt hur lång tid en individuell utredning tar. Det beror exempelvis på din ålder, frågeställningen och hur pass tydliga svårigheter som föreligger. Uppskattningsvis beräknas en utredning ta mellan några veckor upp till någon månad. I vissa fall är svårigheterna omfattande och har funnits under hela personens liv medan det i andra fall kan vara mer diffust och påverkas av övrig livssituation och miljöfaktorer. Om frågeställningen är mer komplex, som t.ex. vid uttalad funktionsnedsättning eller vid misstanke om samtidig psykisk sjukdom, kan det behövas fler moment i bedömningen som då blir mer omfattande tidsmässigt. Vårt mål är att din utredning ska vara färdigställd inom två till fyra veckor efter uppstartsmötet. I händelse av positiva urinprover eller att delar av din bakgrundsinformation saknas kan det dröja något längre.

    I undantagsfall och vid särskilda önskemål från patienter som exempelvis reser långt för sin utredning kan det gå att komprimera de olika momenten för att göra utredningen så tidseffektiv som möjligt för patienten.

  3. Vad händer om jag lämnar ett positivt urinprov?

    Vi har sjuksköterskor och undersköterskor med stor vana av att behandla personer med skadligt bruk av alkohol- droger och läkemedel och ni kommer gemensamt att lägga upp en plan för hur du ska kunna hålla dig alkohol-och drogfri under utredningen och framöver.

  4. Varför måste jag lämna urinprover?

    Urinprover kan visa om det finns rester i kroppen av alkohol, droger eller läkemedel som man inte har förskrivits. För att utredningen ska bli tillförlitlig behöver vi vara säkra på att den person som ska utredas inte är alkohol- eller drogpåverkad. Vi kommer även be dig att lämna urinprover om du väljer att genomföra din läkemedelsbehandling hos oss på Cereb. Detta är för att försäkra oss om att vi inte utsätter någon patient för risk att använda ADHD-läkemedel på ett skadligt sätt eller samtidigt som man har ett obehandlat alkohol- eller drogproblem.

  5. Vad händer efter utredningen?

    Oavsett om utredningen utmynnar i att en diagnos fastställs eller inte skriver vi ett utlåtande som sammanfattar utredningen. Utlåtandet skrivs dels för att du som patient ska kunna använda det som stöd i vidare insatser som t.ex. anpassningar eller utformande av stöd för att optimera din tillvaro, men även för att annan vårdpersonal ska kunna använda sig av det vid eventuell uppföljning eller vid vidare insatser från t.ex. habilitering eller arbetsterapeut.

  6. Vad ingår i en NP-utredning och vilka frågor kan jag få svar på?

    I en NP-utredning av vuxna eller unga vuxna görs en intervju med dig där frågor ställs kring upplevda svårigheter, hur din uppväxtsituation sett ut och hur det fungerat utifrån skolgång, arbetsliv, relationer och fritid. Frågorna berör även uppgifter om eventuella kroppsliga och psykiska sjukdomar, utvecklingsavvikelser och de svårigheter i livet du söker för. Motsvarande intervju görs även med anhöriga som känner dig väl och sett dig i olika situationer under livet.

    Som en viktig del i utredningen görs även en undersökning av läkare av kroppsliga funktioner för att utesluta att det kan finnas kroppsliga orsaker till de svårigheter du söker till oss för. Beroende på vilken frågeställning som finns i utredningen, görs även testning och bedömning hos psykolog för att kartlägga omfattningen av dessa.

  7. Varför begär Cereb samtycke för att få gå in i min tidigare journal?

    En NP-diagnos baseras inte bara på det som framkommer direkt under utredningen. Din tidigare medicinska och psykiatriska historia bidrar med viktiga pusselbitar. Dessutom vet vi att personer med NP ofta har eller har haft annan typ av psykiatrisk samsjuklighet. Annan psykiatrisk problematik eller tidigare beroendesjukdom utesluter inte att man även kan ha en NP-diagnos. Tvärtom är det mer regel än undantag, åtminstone hos vuxna. Information om en persons tidigare medicinska och psykiatriska historia påverkar inte bara utredning och diagnos utan även det kommande behandlingsupplägget.

  8. Varför vill ni ha min förlossningsjournal?

    Forskning visar att allvarliga tillbud under graviditeten eller förlossningen kan påverka risken att få en NP diagnos. Vi behöver exempelvis veta om du var mycket förtidigt född, liten för åldern eller om din mamma hade någon infektion under graviditeten.

  9. Varför är det inte lämpligt att göra en utredning när man är i kris eller mår mycket psykiskt dåligt?

    Det finns andra psykiatriska och kroppsliga problem som kan ge symptom i form av koncentrationssvårigheter, rastlöshet, impulsivitet och svårigheter i sociala situationer. Man kan t.ex. uppvisa tecken på dessa symptom när man är stressad, har råkat ut för en traumatisk händelse eller använt alkohol, droger eller läkemedel på ett skadligt sätt. För att kunna utreda vad som är orsak och verkan är det alltså viktigt att du utreds när du är i ett så stabilt och för dig representativt läge i livet som möjligt.

  10. Varför måste jag skicka med kopior på BVC/skolhälsovårdsjournal, pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram från skolan eller tidigare utredningar?

    Symptom på neuropsykiatriska diagnoser finns ofta redan i tidig ålder men hos vissa kan problemen visa sig tydligare först längre fram i livet. Svårigheter i skolan, arbetslivet eller på fritiden kan ha olika grund t.ex. kroppslig sjukdom, psykiskt mående eller utvecklingsavvikelser. De kan även vara orsakade av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

    För att vi ska kunna göra en korrekt och övergripande bedömning behöver vi få en så bred och nyanserad information som möjligt kring hur det sett ut från det att någon föds till det att vi träffar honom eller henne på mottagningen. Genom att få information från BVC/skolhälsovårdsjournal, pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram från skolan eller tidigare utredningar kan vi göra en nyanserad och kvalitetssäkrad bedömning.

    Det finns inget enskilt blodprov, röntgenundersökning, psykologiskt test eller formulär som kan användas för att avgöra om en person till exempel har ADHD eller autism. För att fastställa en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi göra just en bred kartläggning av flera olika områden i livet. BVC/skolhälsovårdsjournal, pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram från skolan eller tidigare utredningar är en del i detta.

    För att få en fullständig bild av den unika individen behöver vi få information från så många som möjligt av dem som träffat dig eller ditt barn i andra delar av er vardag. Pedagoger och skolpersonal har stor erfarenhet av barn med olika behov, styrkor och funktionsvariationer och bidrar med ovärderlig information och kartläggning av den tidigare och aktuella problembilden i just din eller ditt barns vardag. Det är viktigt att komma ihåg att en NP-diagnos aldrig grundar sig på problem inom endast ett område i livet. En NP-diagnos förutsätter att symptom och funktionsnedsättning finns inom flera olika områden i livet, t.ex. i skolan, i hemmet och i sociala sammanhang samt på fritiden.

  11. Varför är vi på Cereb så noga med att kartlägga dina alkohol- och drogvanor och varför frågar vi om någon i din släkt har beroendesjukdom när vi utreder ADHD?

    Forskning visar att personer som har ADHD-diagnos (eller hög grad av ADHD-symptom) har en särskilt hög risk att utveckla riskfyllt eller skadligt bruk av alkohol eller droger. ADHD verkar alltså vara en sårbarhetsfaktor för missbruk och beroendesjukdom. Det betyder inte att alla som har ADHD får problem med alkohol eller droger utan endast att man på gruppnivå har högre risk än en grupp personer som inte har ADHD. Ny forskning visar dessutom att risken för ADHD och beroendesjukdom verkar påverkas av gemensamma ärftliga faktorer, så risken för att utveckla problematiskt användande av alkohol eller droger kan vara större om man är släkt med en person som har ADHD.

  12. Varför kan man inte göra en utredning under pågående alkoholmissbruk eller drogbruk?

    Det finns egentligen två orsaker till att man behöver vara drogfri under en NP-utredning. Först och främst behöver man kunna avgöra vad i den aktuella problembeskrivningen som beror på en eventuell NP-diagnos och vad som kan bero på akuta eller kroniska effekter av alkohol, läkemedel eller droger. För det andra behöver vi vara säkra på att de tester och skattningar vi genomför under utredningen beskriver din funktionsnivå och inte är ett resultat av att din hjärna är påverkad av någon substans.