Det är en utredning med en frågeställning inom det neuropsykiatriska området, såsom exempelvis autism/Aspergers syndrom, ADHD/ADD, Tourettes syndrom. Utredningen görs av en psykiatriker och en psykolog. Nedan kan du läsa olika delar som ingår i en neuropsykiatrisk utredning.

Barndomsanamnes – i kriterierna för neuropsykiatriska funktionshinder ingår att svårigheterna skall ha funnits sedan barndomen. Därför försöker man få så mycket informations om möjligt om personens utveckling under barndomen och ungdomsåren. Informationen kan komma från föräldrar eller andra nära anhöriga genom direkt intervju eller om inte det är möjligt genom skattningar eller frågeformulär. Andra viktiga källor till information kan vara lärare, barnavårdsjournaler, skolhälsovårdsjournaler, journaler från barnmedicin, BUP osv.

Undersökning med neuropsykologiska och psykometriska instrument – psykologen genomför olika testningar. Vilka test som används väljs utifrån frågeställningen och psykologens bedömning. Testen används för att få fram en kognitiv profil, dvs. en omfattande bild av personens fungerande, resurser, styrkor och svagheter.

Klinisk intervju utifrån frågeställningen – både psykiatriker och psykolog träffar personen för att kartlägga det aktuella fungerandet och problembilden.

Återkoppling och slutsamtal – ett viktigt led i en utredning är att återge testnings- och undersökningsresultaten och delge utredarnas resonemang och slutsatser. Det ger personen och/eller de anhöriga en möjlighet att försäkra sig om att utredarna fått en så komplett bild av personen som möjligt. En målsättning vi har är att utredningen skall utgå från personens egna frågeställningar och problemformuleringar och slutsamtalet skall förklara utredningsresultatet utifrån dessa.

Utlåtande – beroende på frågeställningen och på personens behov, skrivs efter avslutad utredning ett utlåtande.  Det kan skrivas av psykologen och/eller psykiatrikern. Ett utlåtande är ett dokument som sammanfattar utredningen och dess slutsatser, samt ger rekommendationer som kan användas av personen själv men också av de instanser som kan bli aktuella för personen att söka hjälp hos, t.ex. Försäkringskassan, kommunen, psykiatrin m.fl. Vem som får utlåtandet utöver personen som har genomgått utredningen är upp till personen själv.